2010/10/18

Så äntligen ská ska jag skriva lite har jag tänkt,
Jag var i Paris i Mondags till tisdagen på sjukhuset Foch,
Jag kan väll inte säga att det var kuligt utan det gjorde jävligt ont denna gång,
Dom hadde en liten camera som dom körde upp via handledens puls åder och vidare till lungorna och det var det mäst otäckaste jag varit med om,
Det kändes som om jag hadde en orm som ringlade i min åder ingen skön känsla alls,
Dom började med att ge mig loka bedövning runt handleden där han då skulle kära ett snitt for att kunna föra in cameran där , Först så kom det en sådan värme att jag trodde att dom hadde satt eld på min arm för att i nästa second bli is kallt det är i gentligen inte det rätta ordet men det finns inget annat ord utan det får bli is is is kalt.
Det hela var över på 10 minuter detta gjordes fö att dom skulle se så jag inte hadde fett avlagringar i mina vener eller runt och i lungorna.
Vilket jag inte hadde så det var väll värt denna smärtan men jag säger alldrig mer i vaket moste jag göra om det då ska det ske i sovandes och inte bara lokal bedövning.
Så nu väntar jag på att det ska bli i slutet av monaden för då skulle jag få ett papper om jag och vart jag står på listan o det ska bli skont om jag bara kommer upp så pass långt så jag kan få bli opererad före eller runt jul då vore ja jätte glad.
Tänkte jag skulle ringa doktor Citron i öorgon for att höra mig för lite och sedan moste jag ringa Öichalski min hus läkare för jag har en spruta mot förkyldning som jag moste ta oxo.
ÅÅÅÅ vad jag saknar mina barn önskar så att jag bara kunde ta en sväng för att ta en kopp kaffe eller bara sitta och prata .
Vist vi pratar via telefon varje dag men det är ju inte riktigt sak samma,
Men jag vet att jag är fast här nu kan inte komma hem till Sverige alls på minst 1-2 år dels för risk för infektion mm.
Men gud vad jag saknar er alla mina barn barnbarn, mina underbara vänner .