Populära inlägg

lördag 31 augusti 2013

20-08-31 Lördag

Tänk att om 26 dagar så vakna jag med en massa slangar runt om kring mig kl 01,30 och detta hände 2011. Så teckniskt sätt så blir jag då 2 år eftersom om jag inte hade fått dom då så hade jag varit död i dag och kremerad sedan 2011
 Tänk vad dessa 2 år har get mig så mycket.
 Men ändå en massa pluss poäng.
Det negativa är att jag fick en massa följd sjukdomar efter min transplatation. så som Diabetes,benskörhet,immunbrist på både G samt A.Diarerer och fort farande väldigt ont.
Det poitiva är att jag jag fortfarande får vara med mina 3 barn och min älskade svärson (ungdomar) syster. föräldrar och goa vänner samt mina 2 barnbarn och givet vis min älskade lilla Lalla och Gibson en annan lite fransk goding.
Jag har förlorat mycket under åren och jag har gråttit mycket många floder har det blivit. Men jag är ändå väldigt tacksam över att jag fått leva. Torts att jag många gånger ser svart p.g.a mina efter sjukdomar som spökar för mig.
Många tror att det är lätt att att gå i genom en transplantation. ja för vissa kan det vara det och jag hade hoppas att det skulle bli så för min del oxo.
Men tyvärr så ville inte ödet samma som jag.
Men jag får vara glad och tacksam över att jag fick 2 ´lungor så jag kunde fortsätta att leva.
Trots att jag trodde att jag skulle slippa ut ur mitt fängelse där jag var förut. Vilket det inte blev så utan jag är fast i mitt fängelse med allt vad det innebär.
Jag är glad för alla dom som får sin tranplantation och att dom slipper bivärkningarna som kan komma efter det glädjer mig att mer än 95 procen blir bättre och får ett friare liv.
Jag vet att jag har och kommer fortfarande att klaga på mina sjukdomar. Men för att orka med detta så måste jag få säga och skriva ut hur jag mår och känner mig.
Många tror att jag mår bra och att allt är frid och fröjd men jag har lärt mig att dölja min smärta min oro min ledsamhet mina tårar som kommer sådant gör jag endast i hemmet med min älskade Lalla.
Jag vet att jag många gånger har både skrivit och sagt att viste jag om vad som skulle hända mig efter transplatationen så hade jag alldrig gått med på den.
Kan väll säga att det är både sant och falskt då jag fortfarande måste jaga ,söka. leta och detta tar enormt på mina krafter att skriva till myndigheter att klaga och överklaga på deras beslut. Det är abslut inte lätt för man måste nästan vara frisk för att orka hålla på. Jag tror det är därför jag har bildad en hård skorpa om kring mig som gör att jag inte släpper in någon på min mark. Efter alla dessa brännmärken och på hopp så blir man ganska så stark utåt sett men i min ensamhet så kan det bara komma över en som en monsun regn och detta måste ut. Det är då jag stänger ute allt och alla.
Försöker att hitta glädjen i gen och bygga upp min vägg i gen men det tar på krafterna.
Men en sak är jag glad över jag dricker inte alkohol jag rökar inte så ingen kan anklaga mig för att jag lever osunt.
Så här såg jag ute
 





 

 
dag 0 efter kl 16,00                                                                                dag 1 en liten kvälls promenad och tro mig det var skönt att få röra på benen trots allt .





Att gå från detta ovan kort till detta på sidan det gör mig bara glad att se.
Trots att detta inte är hälsosamt för min del men som det ser ut i dag så finns det inget jag kan gör något åt utan jag bara följer med just nu i min vikt ned gång.
Och hoppas trotts alla ods att jag ska få leva ett trygt liv men många skratt några år till. Och här ser ni även mitt lilla under som följde med hem från Dunkerque Lilla Lalla smo även hon snart fyller hela 2 år 2013-10-31 så det blir mycket att fira i år
4 år som rök fri   2009-01-10 / 2013-01-10
2 års dagen för mig 2013-09-26
2 årsdagen för Lalla  2013-10-31

 






 
 

                           
 

tisdag 27 augusti 2013

2013-08-27 Tisdag

Ynk ursch fy blä . en jobbig dag helt enkelt.
Nu ska jag göra allt jag kan för att flytta trotts att jag var här före. och till råga på allt så trivs med  lägenheten.
Men som vanligt så blir det jag som måste flytta på mig om jag vill leva ett lugnt liv.
Att jag ska får gråta  minst 2-3 gånger i veckan i skym undan jag står inte ut med detta längre jag orkar helt enkelt inte. om jag så måste ta en husvagn så gör jag detta för nu är det STOP.
Jag vill inte längre och jag orkar inte längre , jag vill ha lugn och ro från och med mitten av setember så kommer jag att söka som en gnu för det är STOPP
Jag vill inte bli behandlad så här mer jag går på knäna.

måndag 19 augusti 2013

2013-08-19 Måndag

I dag fick jag brev från sahlgrenska att den 26 och 30 ska jag på 2 års kontroll för min transplantation.
Synd att det inte blev i hop efter varandra men men inget att göra något åt.
Annars har min tarmoch mage bestämt sig för att balla ur totalt i dag.
Har inte gjort så mycket mer än att städa och springa på toaletten hela dagen så jag hoppas och tror att tarmen måtte vara hel tom inför natten.
För jag vet inte om jag orkar med en ororlig natt det har varit förmycket av den varan ett bra tag.
Så nu vill jag ha lugn och ro. 
Men jag väntar fortfarande med spänning och se vad de sissta utredningarna har att säga om mina upplevelser.
Jag väntar varje dag med spänning om ett brev från SÄS swom kan tala om vad jag har. Så man kan börja att behandla detta problem.

fredag 16 augusti 2013

2013-08-16 Fredag

Hej kära blogg.
Ja det är inte så mycket förändringar mer än att jag har spöken i huvudet om både ditt och datt.
Många fråger om varför..
Känner mig ganska så ofta utanför numer. Det jag gör och säger får ingen respons utan det blir allt för ofta att fan vad du gnäller eller att jag är elak mm.
Det känns så tomt så tomt jag försöker att hänga med  på men jag orkar inte i samma utsträkning längre.
Och så detta med mina känslor. Jag har aldrig gråttit så mycket som jag gör  sedan efter transplantationen. Vad jag än gör och hur jag än gör så är det inte tillräkligt.
Detta tar så mycket på mina krafter att jag inte orkar så mycket annat.
Utåt sett så ser jag ut att må väl har ju blivit smal och fått glans i gen.
Men tittar man bakom kuliserna så är jag totalt trasig en som kämpar att hålla huvudet över vattnet.
Detta vet jag inte hur länge jag eller min orkar med.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga till både den ena och andra men orken finns inte.
Utan det jag gör mest är att jag ber om ursäkt för min existens.
Nu säger säkert många att ja ja hon tycker bara synd om sig skälv hon gör inget så hon har inget att klaga på mm.
Det som inte kommer fram är alla dessa på hopp. bak tal. osaningar. anklagelser om saker som jag inte gjort.
Det tar enormt på både kropp och skäl.
Jag har tagit bort alla dessa människor ur mitt liv som tror att dom är bättre än andra. Ja ja jag har inte spärat  de folk på FB mm.
Jag vill inte sänka mig till deras tarvliga nivå utan jag låter dom va. Men jag svara häller ingen som jag inte vill svara.

De är en hård och hänsynslös värld vi lever i dag man visar eller tar inte hänsyn till varandra längre. Man kan inte diskutera eller tala om om något är fel för då gör man fel.
Att säga något negativ till någon är strafbart. man lysnar inte utan mannsäger klart och tydligt jag ska anmälla dig mm.
Vart är vi på väg.  Det är ingen trevligt samhälle längre utan man anser att bara man skälv har det bra så bryr man sig inte om vad andra säger.
ödmjukhet existerar inte längre. Det är ett få tal som kan tala med om allt både negatift och positivft.
Det Pratas och prats men verkstan gör värkligen minimalt från sig. Man säger så mycket men inget blir gjort.
Det finns dom som hugger inann man ens hinner säga vad det är man börjar med små fråga som handlar om något annat men man hinner inte prata färdigt förän man får ett hugg i sidan.
Var finns den så kallade kärn familjen. Den existerar inte längre . den finns bara inte, Syskon det spelar ingen roll hur många syskon man har om det inte finns en röd tråd genom hela familjen.
Jag har oxo gjort fel många gånger jag är absolut inte fel fri det har jag alldrig sagt och kommer inte att säga häller. men att tala med en i tredje person och inte ens kan säga skälv då är man klart ute.
Jag har skälv bestämt vad jag vill och inte vill. jag vet nu efter allt detta vilka som är mina vänner. Där det då existerar två vägs komunikation inte bara enbart envägs komunikation eller via någon pga va det o det bla bla.
Kan man inte säga något skälv så sa man vara tyst och man behöver inte låtsas att kan ska hälsa och att inget har hänt.
För 2 årsdean var jag gift med syrgasmaskinen dygnet runt . Efter att jag fick mina 2 lungor trodde jag att jag skulle få var FRI men inte då nu är jag gift med toaletten pga av alla dessa medeciner insulin och avsaknad av imunförsvaret. hepatit C . va fan detta är inget liv som gör att man drar på mungipan .

torsdag 15 augusti 2013

2013-08-15 Torsdag

Hej kära vänner.
Jag vet att jag slarvat enormt mycket med att skriva här en längre tid.
Det enda jag kan säga är ett stort förlåt till er alla.
Min dagar har och är fortfarande som en bergodal bana det går upp och ner så pass mycket att det snurar runt i huvudet på mig.
Jag har fått genomgå så mycket att jag börjara starkt att fundera på hur en kropp orkar med allt vad denna kropp har utsats för.
Förstår inte att jag fortfarande andas och kan se.
Känns ganska så osäkert för min del i bland så tror jag inte att jag är kvar på denna sidan.
Men tack vara Mme Lalla min hund så vet jag att jag finns kvar här trots allt.

Efter nu snart 2 år som lung transplanterad så var min ide att jag skulle få ett bättre liv. Ett fria liv än det jag hade före transplantatioen.
Men ack vad jag bedrog mig på detta. Jag fick alla bakslag man kan få efter en transplantation som man nu råkar ut för.

Detta har och är absolut inget jag tycker är kul alls utan det går inte en dag utan att jag funderar på om jag värkligen gjorde rätt. Men samtidigt så är jag fruktans värt dubbel här för jag älskar mina barn barnbarn . mina syskon mina föräldrar mm så jag vill ju gärna leva med dem ett tag till men ändå så vill jag i bland bara blunda och få somna in. Värken efter operationen, diarreen diabetesen alla dessa konstiga sjukdomar som har dyckt upp efter detta.
Gör det jätte svårt att vara tacksam för det jag fått så i det fallet så är jag så egotrippad som det bara går.

Men jag hoppas att jag en dag kan ev få komma här i från söker mig ner mot kusten nära havet det tror jag kommer att göra mig susen och få ett annat liv gent emot det jag har nu. Har ju bott här sedan 1999 så det är många år (har behåkt lägenheten medans jag bodde i Frankrike)
Tror att det kan göra mig gott att byta miljö och komma ner till havet.