200-1-14 LÖRSDAG

Natten har varit en perss för min del.
I går kvälll så hadde jag så pass ont att jag fick ta morfin mitt bröst korg kändes som den skulle sprängas i bitar totalt.
Jag åkte in till Dunkerque för att sova. Då jag intye vågade vara skälv längre för jag somna och vakna hele tiden och viste inte riktigt vartg jag befann mig. Så jag ringde till JC  och fråghade om jag fick sova då jag intyte kände mig alls. Han sa att han ville komma o hämta mig men jagg ville köpra kälv i vanlig ordning så han väntade på mig nere i källren i garget föär att hjälpa mig upp med allt. Trots att han är en idiot i mina ögon så nä det väl gäller så ställer han upp i alla fall. Han är snäll han har inte bråkat på 1 månad nu.
Men tro nu inte att jag går till b aka nej jag ska hem till Sverige i gen så fort jag får. Men just nu  så får jag eller moste jag svälja min stolthet och tänka positift om att det inte händer mer saker runt mig o jc utan han håller sig på mattan och jag på min.
Han tar ju nu hand om Lalla och säga vad man vill men han är jätte duktig på just fr buldogg då han har hafft det skälv och varit uppfödare.
Men jag mår inte bra alls utan nu villar jag mest bara efter att ha tagit morfin i natt så är jag ganska så lullig nu dom är ju gansjka så starka dom ampullerna så en sådan ampull gör att jag sover i minst 8 timar i sträck.
Men nu är ju öm runt hela bröstkorgen  och ryggen . Men jag har ingen feber utan bara ont och det går upp efter nacken och mot bakhuvudet .
Men så länge jag inte har feber så är det tydligen ingen fara säger dom utan jag ska avakta .
Om jag skulle få bnörjan till feber då moste jag åka in direkt men inte annars. för då kan det vara som så att dom håller på att stöttas bort vilket jag värkligen hoppas att det inte är så.
För det vore för jävligt när det gått så bra annars ju .