30 mars

I dag var jag och tog mitt 24 de antitrypsin dropp.
Allt gick som planerat fick en bra p-plats och droppet var klart så jag tänkte o vad kul nu kan jag få gå en längre stund på marknaden i dag.
Även om jag har lite feber så har ju ingen dött av att gå ut en liten stund "det sägs ju att det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder " den är rätt bra den hehe.
I alla fall så satte vi gång ganska så omgående och allt gick som på rälls inget krongel alls vilket jag tyckte var jätte skönt.
men tji fick jag när det var c:a 5 min kvar av droppet så kände jag helt plötsligt att jag ville spy då kom den jävla fru illa mående fram med en väldig fart och starx efter det kom även herr ont fram så det bara ryckte i benen urs vad less jag blev.
Givet vis så skrämde jag ju dom stakars tanterna som låg på den salen för helt plötsligt så ändra jag till alla möjliga färger i ansiktet så en av dom ringde på alarm klockan och en sköterska kom springandes för hon trodde det var alvarligt förstårs.
Hon kom in och såg mig och sa bara att ja ha dom kom tidigt i dag dina vänner ja kunde ja ha käftat till baka så skulle ja gjort det men ja vågade knapt öppna munn för så illa mådde ag eller ja mår fortfarande illa men tyvärr så lär man sig ganska snabbt att leva med detta.
Ja ni tror nog säkert att jag skulle platsa på hispan eftersom jag så gärna ger namn åt allt siom händer mig och runt om mig .
Men det känns lättare att handskas med det om man kan skoja till det på något sätt för tro mig det är inget roligt alls jag förstår dom som har leukomi och får sitt hualigen inget jag ens önskar min värsta fiende att få denna sjukdommen.
Jag kom i kontakt med en tjej i Sverige tack vare att jag bloggade så hitta hon mig. jag önskar så att fler kunde blogga så man hitta varandra lättare. Nu känns det lättare när man kan brev växla med någon som har samma sjukdom och inte är över 70 år inget ont om det men är man 49 år så har man i alla fall en bra tid kvar ja det var vad jag trodde inann min sjukdom bröt ut i alla fall.
Och hadde jag stannat kvar i Sverige så hadde jag nog varit död vid det här laget men nu har jag ju mister syrgas och antitrypsin och ständig kontakt med minst 3 profesorer här i Fr och får andnings tecknik hjälp , masage och kini masage samt kunna vara i bad vatten som är varmt för att träna upp lite leder o muskler inför denna transplantationen .